FörfattareMats Wurnell

Tre feta fester att se fram emot i höst och vinter

Sakta återgår vi mot ett mer normalt klubbliv, och förhoppningsvis blir det en höst och vinter helt utan restriktioner. Det har också börjat dyka upp lite större klubb- och festsatsningar även om de fortfarande är relativt få. Hur som helst, här är tre tips inför hösten och vintern.

Gather Festival. 24-25 september i Slakthusområdet
Jamie XX, Honey Dijon, Sama’ Abdulhadi + många många fler samt showcases med bland annat Powerplant, Studio Barnhus och Year 0001.

Monday Bar: God Rave The Queen. 5-7 november på M/S Baltic Queen
De legendariska klubbkryssningarna i regi av Monday Bar är tillbaka. Här blir det allt från trance, psytrance och hardstyle med namn som Aly & Fila, Frontliner, Kutski och Dj Anneli.

BICEP Live. 10 december på Fållan
Nordirländska BICEP gör nedslag i Stockholm och bjuder för första gången på en atmosfärsik och röjig live-spelning.

Lättnaderna 1 juli: Större sällskap och längre öppettider – men ingen dans

Som de flesta redan känner till så lättas Sveriges covid-restriktioner ytterligare den 1 juli. Längre öppettider för serveringsställen och större tillåtna sällskap är några av förändringarna, men att dansa tillåts inte – varken inomhus eller utomhus.

– Inga dansgolv eller liknande tillåts, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlsson till Sveriges Radio Ekot vid en presskonferens den 28 juni.

Min tolkning är även att de lättnader som ska införas i mitten av juli (preliminärt) inte heller påverkar dansen i positiv riktning. Här går att läsa att ”reglering om kvm/person i inom- och utomhusmiljöer tas bort”, men att ”trängsel fortsatt ska undvikas”. Läs mer här.

Först i steg 4 och steg 5 som preliminärt träder i kraft i september ser det ut som att dansen kan släppas fri.

(Ovan med reservation för missförstånd pga snåriga formuleringar)

Ny ”eurodancemusikal” med musik från Rebecca & Fiona – från europop och eurodance till techno och trance

Den 8 oktober 2021 är det premiär för musikalen Eufori på Dieselverkstaden i Nacka. Bakom produktionen står Riksteatern i samarbete med Östgötateatern, och ansvariga för musiken är duon Rebecca och Fiona tillsammans med Simon Hagström.

Så här beskrivs musikalen på Riksteaterns hemsida:

”Eufori” är en nyskriven musikal med nykomponerad musik av artisterna Rebecca&Fiona tillsammans med Simon Hagström, som även står för ljuddesign. Till tonerna av en 90-talsinfluerad musikvärld som spänner från europop och eurodance till techno och trance dansar och sjunger en kärlekssaga fram – mitt i internets födelse och ekonomisk eufori. Välkommen till en tid långt innan Google, Twitter och Facebook härskade över världen, då tron var enorm på att cyberrymden skulle skapa ett glittrande, jämlikt och demokratiskt samhälle.

Läs mer, se turnéplan och boka biljetter här.

Trädgården (och Daytime Sessions) är tillbaka – ”sitt inte ned”

För ett par månader sedan såg läget aningen dystert ut. Den populära sommarklubben Trädgården meddelade då att de inte kommer ha premiär som vanligt utan att de istället satsar på det lugnare konceptet Mellangården.

Men nu har situationen förändrats, och det ser trots allt ut att kunna bli en sommar med både Trädgården-häng och solig dans på Daytime Sessions.

Torsdagen 1 juli, då restriktionerna ser ut att kunna lättas ytterligare, är det premiär för årets upplaga av Trädgården. För musiken denna dag och kväll finns namn som Ladieslovehiphop, Nadja Chatta och Samir Yosufi.

Och redan den 3 juli, en lördag, är det dags för Daytime Sessions. Från Berlin ankommer då Margaret Dygas, och hon får lokalt understöd av Bella Sarris och Bernard Horn. Sedan blir det även en liten efterfest med Parallax Deep och Acronym.

Let’s dance!

Nu (smyg)öppnar Slakthusets takterrass

Sakta med säkert verkar det som att pandemin släpper sitt grepp. Imorgon fredag, den 4 juni, öppar Slakthusets takterrass upp för säsongen. Det handlar om en smygöppning, och endast med sittande gäster enligt myndigheternas rekommendation.

För musiken på fredag står Ty’Style och Kaptenen & Woody. På lördag är det Mondo Village som väljer låtar.

Här hittar du evenemanget på Facebook.

Bekräftat: Boiler Room kommer till Stockholm och Cirkus våren 2022

Den 25 maj 2022 kommer Boiler Room (tillbaka) till Stockholm. Platsen blir Cirkus på Djurgården och enligt arrangörerna kommer de att nyttja hela lokalen med en kapacitet på cirka 1800 gäster. Festen kommer att pågå mellan 20 och 05 och alla headliners kommer att streamas på samtliga av Boiler Rooms plattformar.

Från svenskt håll är det Kamel Salih och Alex Drewniak från BC DGTL som står bakom festen, och de låter meddela att lineupen kommer att bestå av endast nordiska akter. Full lineup och biljetter kommer att släppas under hösten 2021.

Facebook-evenemanget hittar du här.

DJ:s kritiserar Konstnärsnämndens covid-stöd i öppet brev – ”diskriminerade kulturutövare”

Nu går tolv av huvudstadens dj:s ut med ett öppet brev med kritik riktat till konstnärsnämndens direktör Anna Söderbäck. Det handlar om Krisstipendium 3 som är tänkt att ”stödja konstnärer med anledning av de ekonomiska konsekvenser som covid-19 medför”.

Nedan finner du det öppna brevet i sin helhet. Jag har även kontaktat Konstnärsnämnden för en kommentar eller reaktion, men i skrivande stund har ingen svarat.

Uppdatering 210521: Jag har fortfarande inte fått någon återkoppling från nämnden, men här kan du ta del av Konstnärsnämndens svar till SVT.


Till konstnärsnämndens direktör Anna Söderbäck och dem som detta berör:

Vi kontaktar er på grund av beslut som tagits kring krisstöd 3 under våren 2021. Vi talar för oss och en rad andra yrkesverksamma konstnärer inom musik/kultur- och nöjesbranschen. Vi vill vänligt men bestämt be er att ni omprövar i princip hela beslutet för alla involverade som blivit beviljade samt inte beviljade. Vi ska berätta varför.

Regeringen beslutade i början av året att Konstnärsnämnden ska utdela cirka 200 miljoner i krisstöd till yrkesverksamma konstnärer som drabbats ekonomiskt på grund av pandemin. I maj månad fattades beslutet om vilka som får ta del av detta stöd.

Totalt fördelades 359 044 400 kronor och på konstnärsnämndens hemsida står det att hela 86 procent av de som sökte fick sin ansökan beviljad.

Det är dock en övervägande del yrkesaktiva DJs (diskjockeys) som sökte utan att få beviljat stöd. Vår research visar på att DJs är överrepresenterade bland de som fått avslag och blir utan stöd. Det här får oss att undra kring Konstnärsnämndens kunskap och förståelse för diskjockeyns roll som kulturutövare.

Detta ledde till att vi tog en närmare titt på både kriterierna, själva ansökningsblanketten och resultaten (de offentliga listorna). Det vi såg bland kriterierna var följande:

  • Att man i sin konstnärliga yrkesverksamhet drabbats ekonomiskt på grund av Covid-19 pandemin.
  • Att man är bosatt och har sin konstnärliga yrkesverksamhet i Sverige.
  • Att man inte är studerande på mer än 50 procent under perioden januari-april 2021.
  • Att man inte är tillsvidareanställd på mer än 50 procent under perioden januari-april 2021.
  • Att man inte har skatteskulder eller avgifter att betala hos kronofogden.

Vi uppfyller dessa krav då vi flera av oss försörjer oss heltid som DJs. Många av oss hade minst 100-200 bokade framträdanden (eller andra typer av projekt inom musik och kultur) per år innan pandemin skedde. Vi jobbar ofta obekväma tider och i vad vi ser som ett serviceyrke inom kultur och scenkonst. Vi betalar skatt precis som alla andra. Men vi gör det också på grund av kärleken till kulturen och vår identifikation som kulturutövare.

Vår roll skiljer sig inte åt från musiker, orkestrar eller artister som framför musik inför publik, vi framför samtliga redan inspelad musik på nya innovativa sätt. Vi framträder med musik och skapar musikupplevelser på scen för en publik och håller igång nattlivet. DJs är en väsentlig del av landets ekonomiska infrastruktur för kulturlivet och besöksnäringen.

Om man tar en närmare titt på själva ansökningsblanketten hittar vi följande information:

  • I fältet delområde har man 4 kategorier att välja på: komponist, musiker, musiker/komponist, musikproducent/dirigent
  • I fältet instrument har man 36 kategorier att välja på (t.ex, bas, gitarr, piano, saxofon etc.)

Vad ska man välja om man är DJ och spelar musik med en ”controller”? Vad ska man välja om man är DJ och spelar musik med en vinylspelare eller CD-spelare. Konstnärsnämndens ansökningssystem saknar kategorier med en passande beskrivning för våra arbetsmetoder och förutsättningar. Detta är mycket problematiskt och sätter yrkesgruppen i ett utanförskap vad gäller stöd, samtidigt som vår snabba överslagsberäkning visar på att det endast i Stockholm finns över 500 stycken verksamma DJs.

Vissa av oss turnerar flitigt med flera av artisterna som man hittar på er offentliga lista över beviljade stöd. Vi medskapar offentliga musikevent, jobbar på teatrar, står på scen med artister under stora konserter, har workshops med barn och ungdomar, bokar nationella/internationella artister, listan är oändlig. Med andra ord; vi berikar kulturlivet i Sverige på många sätt.

En av oss som är med och skriver detta brev har blivit intervjuad för Eric Sjöströms nystartsrapport* som är en utredning kring nystart för Stockholms kulturliv. En viktig utredning som släpptes för några veckor sedan kring bland annat vad för insatser i framtiden som behövs för oss som jobbar med kultur för vår överlevnad. Där tas problematiken om att vi DJs faller mellan stolarna upp och att våra yrken inte har ett säkerhetsnät eller att vi har varit extremt begränsade i att kunna få stöd från staten på grund av en rad problematiska regler. Denna rapport har sannolikt påverkat att staten gav ytterligare 188 miljoner till Konstnärsnämnden för att kunna bevilja fler stöd. Men nu sitter vi här och får inte ens ta del av stödet på grunder som känns som efterkonstruktioner. Ni har svarat att det inte går att tolka hur yrkesverksam man varit i relation till andra när en av oss redovisat att vi jobbar 100% som DJs och att det även är utifrån detta arbete vi fått vår totala årsinkomst, den enda och huvudsakliga inkomsten. Eller att vi fått avslag för att vi inte redovisat egna musikverk/produktioner (som inte heller är ett krav för att uppfylla kriterierna) under kategorier, som för vårt yrke blir en total tolkningsfråga då kategorierna inte är anpassade för våra arbetsområden.

https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/utredningar-och-rapporter/kultur-och-stadsutveckling/nystartsrapport.pdf

Vi räknas som yrkesverksamma konstnärer inom vår bransch. Men på något sätt så har ni som är utanför branschen bestämt er för att inte inkludera oss. Vi, Sveriges DJs, uppfattar oss bli diskriminerade kulturutövare av Konstnärsnämnden.

Vi har även mottagit information att kategoriseringen av DJs varit ett problem internt hos er och beslutsfattare. Vi vill inte peka finger och säga att personer som fått stödet inte förtjänat det, däremot så vill vi att ni ska förstå att vi är fler som är i enormt behov av stödet. Kanske till och med i större behov än vissa andra som blivit beviljade. Personer som antingen har fasta jobb, miljonomsättningar i sina företag under rådande tid, personer som kan söka andra stöd. Detta är det enda stödet vi kan söka som enskilda konstnärer (med enskild firma som inte kunnat permittera oss som AB).

Hur kommer det sig att ni väljer att försumma vår yrkesgrupp? Er övergripande uppgift är att främja möjligheter för konstnärer att vidareutveckla sitt konstnärskap. Hur kommer det sig att ni anser att DJ inte är en konstnärlig yrkesverksam verksamhet?

Vi vill:

1) Att ni moderniserar era kategorier i delområden i ansökningsblanketten så att DJs förutsättningar och arbetsmetoder inkluderas i beskrivningarna.
2) Att det sker ett omtag för denna stödrunda där ni omdisponerar beviljade stöd så DJs innefattas i högre grad.

Gabriella Ekman
Jessica Wejhem
Alvaro Lavagno
Pontus Gustavsson
Rolf Kling
Patrick David
Monica Bergmark
Mike Yangstar
Michael Pietile
Jonas Tottmar
Jessica Lindberg
Tom Pyl

Här är Stockholms stads nya satsning på nattklubbar – fler klubbar i stadens egna lokaler, internationell marknadsföring m.m.

Idag, fredag 14 maj, offentliggörs Stockholms stads strategi för nattklubbar och livescener. Det handlar om en ny satsning där staden har identifierat följande tre fokusområden för att bli mer nattklubbs- och livescensvänlig.

  1. Tydliga, samordnade och proaktiva tillstånds- och
    tillsynsprocesser.
  2. Nattklubbs- och livescensverksamhet möjliggörs i stadens
    egna lokaler och på stadens egen mark.
  3. Effektiva kontaktvägar.

– Det känns väldigt bra att sjösätta detta. Jag vill riva muren mellan fin- och breddkultur, Stockholm ska vara en rolig, attraktiv och kreativ stad. Det här är en väldigt konkret strategi med tydliga åtgärder hur staden ska jobba proaktivt och samordnat för att underlätta för nattklubbs- och evenemangsarrangörer, säger Jonas Naddebo (C), kultur- och stadsmiljöborgarråd i Stockholm.

Varför behövs då en strategi för nattklubbar och livescener? Så här skriver Kulturförvaltningen i ett tjänsteutlåtande:

”Ingen storstad är komplett utan nattliv. Ett levande kulturliv skapar stadsdelar som människor vill bo och befinna sig i fler timmar om dygnet och gör Stockholm till en intressant destination att besöka. Nattklubbar och livescener står, precis som kulturlivet i stort, för en betydande ekonomisk omsättning, skapar arbetsmöjligheter och genererar mervärden för andra branscher, så som restauranger, taxibolag och hotell. Livescener och nattklubbar är också en grundläggande del i det ekosystem som är Stockholms och Sveriges musikindustri.”

Målet med strategin är att Stockholm ska vara en ”nattklubbs- och livescensvänlig stad som aktivt skapar goda förutsättningar för nattklubbar, livescener och arrangörer i en växande stad”. Vidare anger man att ”stadens nämnder och bolagsstyrelser ska ha en förståelse för att nattklubbar och livescener bidrar till en attraktiv stad” samt att nattlivets aktörer ska ”bemötas på ett uppmuntrande och stödjande sätt”.

I strategin nämns också t.ex. ekonomiska stöd, särskild lotsning med fokus på livescener och nattklubbar samt utvecklad internationell marknadsföring av Stockholms nattklubbar och livescener.

Den nya strategin är inte tidsbegränsad, utan gäller tillsvidare.

– Nattlivet har en stor betydelse för Stockholms attraktionskraft och nattekonomin står för en betydande del av stadens omsättning. De här frågorna kommer att vara viktiga en lång tid framöver, säger Jonas Naddebo (C), kultur- och stadsmiljöborgarråd.

Strategin i sin helhet blir tillgänglig idag (fredag 14 maj) under eftermiddagen (finns nu att ladda ner här).

Min personliga reflektion är att detta är mycket intressant och efterlängtat. Min känsla har tidigare varit att just nattklubbar ofta har nämnts i bisatser i dylika sammanhang, eller i alla fall haft en betydligt mindre framträdande roll än konserter och livemusik. Kul att nattklubbarna (välförtjänt) nu tar mer plats! Men självklart är strategin även nödvändig och bra för stadens live-scen. Nu återstår bara för staden att gå från ord till handling.

Inget Trädgården i år – men här är Mellangården

Sommarklubben Trädgården kommer inte att slå upp sina portar i år, och anledningen är självklart den pågående pandemin. Men helt tyst kommer det dock inte vara under broarna vid Skanstull. Nu rapporterar nämligen lokaltidningen Mitt i att Trädgården, tillsammans med föreningen Reformaten, öppnar satsningen Mellangården.

På Mellangården kommer fokus att ligga på mat och dryck, men det kommer även bli quiz, live-spelningar, dj:s och annat.

– Trots att allting måste vara för en sittande publik tror jag vi kan skapa vibben av en oas här, säger Johanna Schneider som står bakom satsningen tillsammans med Olga Grönvall Lund, till Mitt i.

Reformaten är en ideell förening som vill ”väcka opinion kring ett matsystem i kris”.

Mellangården öppnar upp den 7 maj. Håll koll i denna Facebook-grupp för löpande information.

Förslaget: Gör om Birkaterminalen till nöjesdestination och kulturhus

Idag måndag har P4 Stockholm rapporterat om ett medborgarförslag skrivet av Södermalmsbon Erik Sylwan. Förslaget går ut på att göra om den numer tomma Birkaterminalen (kryssningsverksamheten har upphört) till konserthus, nöjesdestination och kulturhus med replokaler.

Fastigheten ägs av Stockholms stad, och finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M) ställer sig positiv till Erik Sylwans idé.

– Det tilltalar mig verkligen, det här förslaget. Det är absolut ett genomförbart förslag, men just exakt vad vi ska fylla Birkaterminalen med får vi återkomma om, säger hon som till P4 Stockholm.

Och visst skulle det även vara en bra plats för dans och klubb-upplevelser? Fortsättning följer.

© 2021 Klubbliv

Tema av Anders NorénUpp ↑